Och så länge varade den plugg-festen...

Å ack och fy att det är så självklart (sa Olga 72?). Här satt jag, hela gårkvällen och kämpade med att skriva klart hela uppgiften om venuen inför vår påhittade konferans. Ja, lite mer än 2 sidor köttade jag ihop... Vart är dokumentet idag? Jo, det är borta.. det har kompremerats eller vad det heter. Konserverats, konverterats menar jag såklart. Helt borta. Jag blir lite rädd för mig själv att jag är så lugn just nu... fick mitt lilla utbrott förut men det var ändå så lugnt att jag blev lite rädd. Försökte gråta men kunde liksom inte. Så nu sitter jag här och typ rycker på axlarna. Känner mest för att gå och lägga mig och skita i det där men det är väl inte riktigt helt rätt så nu ska jag ta tag i det. Fasen vad det hade varit gott med en Snickers nu, hade inte suttit fel alls.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Martina L.

Life in Sydney

RSS 2.0