Kristuhimmelfärdsdagen är ett himla långt ord om man skriver ihop det. Bortsett från det långa ordet kan jag känna att det känns lite avlägset att "fira" eller vad man nu gör. Hur som helst, röd dag är det. Men varför? 

 

Idag har skoldagen inte ens rullat på. Sniglat fram är att förminska det. Varje sekund har känt som en minut och varje minut som en timme! Nu kanske inte det jag sa gick ihop men ni förstår vad jag vill komma fram till. SEG DAG! Tur att vi får långhelg efter den här halvtimmen! Jag har fortfarande 100% närvaro och ska fortsätta ha det föralltid (läs tills skolan slutar)! Idag blir det hem och plugga, på riktigt. Kanske går upp till bibblan först och kollar på 112 Aina, mamma och pappa tjatar om att jag MÅSTE se den så MÅSTE jag se den så kanske jag bör skjuta upp pluggandet lite till. Nej, skojade bara. Jag löser det. Exakt såhär oklart som det här inlägget är har mitt huvud varit hela dagen. Jag och Jennie har fått våra skrattattacker när det blivit alldeles för tröttsamt i huvudet och andra stunden däckat på bordet. Inte lättare av att vår lärare är så omotiverande heller. Men ibland får man ha såna dagar, det är ju ändå helg. Om 30 minuter.